Arte - Biquipedia, a enziclopedia libre

Arte

De Biquipedia

A Gioconda de Leonardo da Vinci, 1503 - 1505. Olio denzima tabla de tremolín, 77 x 53 cm
A Gioconda de Leonardo da Vinci, 1503 - 1505. Olio denzima tabla de tremolín, 77 x 53 cm

O termín arte prozede d'o termín latín ars. En l'Antigüidá se consideró l'arte como a perizia y maña en a produzión de cualcosa. En a Mudernidá, en cambeo, empezipia a distinguir-se entre artesanía y artes polidas y entre artesán y artista. Asinas, l'artesán prautica as artes utiles, s'adedica a fer obchetos que tienen una clara utilidá. O artista s'adedica a las artes polidas y os suyos obchetos u prauticas tienen un caráuter ornamental, esprisibo u de reflesión denzima d'a reyalidá sozial. En atras culturas ista distinzión no esiste.

Contenius

[editar] Os obchetos artisticos

As carauteristicas que definen a los obchetos artisticos son :

  • No son cosas utiles, en o sentiu de ser feitas con un fin puramén pragmatico. Anque muitos tienen una utilidá, no ye a suya motibazión prioritaria.
  • Son obchetos orichinals y unicos. Asinas, una copia d'un cuadro por mui bien feita que siga no serba una obra d'arte.

[editar] Tiorías sobre l'arte

Son tres as prenzipals tiorías sobre l'arte :

  • Formalismo: L'arte consiste en a combinazión de colors, ringlas y plans, ezetra. Istas obras cheneralmén no cumplen un fin.
  • Esprisionismo: L'arte representa en as suyas obras as emozions y sentimientos d'o autor. L'artista trata de representar una esperenzia emozional a trabiés d'aparatazions y distorsións con o fin de intensificar-las. Un meyo de esprisionismo ye a mosica.
  • Simbolismo: Tioría que se zentra en a senificazión d'a obra. As siñals esteticas se carauterizan por no estar referenzials, ye dizir, no bi ha combenzionalidá entre a siñal y l'obcheto. Atra carauteristica ye que son iconos, ye dizir, bi ha semellanzas entre as propiedaz de l'obcheto. Espresan abalues que contienen a siñal mesma. Os pintors simbolistas emplegan colors bibos, ringlas gordas, y s'inspiran en temas literarios y relichiosos.

[editar] L'arte ta representar a reyalidá

  • L'arte puede serbir ta representar a reyalidá u ta ofrir un conoximiento d'a reyalidá diferén d'o que pueden ofrir-nos atras disziplinas como as zenzias.
  • L'arte representatibo u feguratibo sirbe ta representar flecas d'a reyalidá. Muitos filosofos y artistas han caducato que a funzión alazetal de l'arte ye a de remedar a la naturaleza .
  • L'arte serba una representazión d'a reyalidá umana y serbirba en muitos casos ta fer-nos conoxer reyalidás que no conoxe-mos. Isto resulta mui polemico, abendo dos tiorías concaradas:
    • O aislacionismo: apreziar l'obra d'arte en sí mesmo y solada d'atros fautors.
    • O contextualismo: empara que l'obra d'arte bi ha que considerar-la en o suyo contesto, en a bastida en a que se da.

[editar] Arte ta cambear a soziedá

L'arte se da perén en un contesto istorico y sozial determinato. Distintas tiorías:

  • L'arte por l'arte: L'arte tien o suyo sentiu y finalidá en sí mesma. Seguntes ista tioría o artista ye belún adotato d'unas estraordinarias cualidás creyatibas y a suya prenzipal obligazión ye perfeuzionar a suya obra. Ista tioría estió esfendida por bels romanticos alemans d'o sieglo XIX.
  • L'arte como fuerza sozial : Ye concarada con l'anterior, l'artista tien una gran responsabilidá sozial, y ha de i ser "embrecato" con o suyo tiempo. Ista tioría estió esfendida por os sozialistas franzeses d'o sieglo XIX y luego se estendió a atros países.

[editar] Arte como amostranza moral

A conzeuzión moralista s'alazeta en o que l'arte ha de ser a lo serbizio d'a moralidá, y se'n arriba a considerar encluso de que debe estar refusato tot arte que no prometa abalues morals que se consideren adempribiables. O moralismo en l'arte se remunta a Platón(sieglo IV adC), ta o que as tres ideyas alazetals a las que debe aspirar o ser umán son a de Polideza,Bondá y Chustizia, abendo entre eras una intima relazión.

En l'autualidá sigue biba la polemica sobre os efeutos morals de l'arte y sobre a lechitimidá u no de zensurar l'arte por criterios morals y no esteticos.

[editar] As artes polidas

Los borrachos de Diego Rodríguez de Silva y Velázquez, 1629. Olio denzima estopazo, 165 x 227 cm
Los borrachos de Diego Rodríguez de Silva y Velázquez, 1629. Olio denzima estopazo, 165 x 227 cm

Charles Batteaux (1474) estió lo imbentor d'o termín "artes polidas", que aplicó orichinalmén a danza, estretalla, mosica, pintura y poesía, adibiendo dimpués arquiteutura y esplicatiba. Más tardi, a lista penarba cambeos seguntes os distintos autors, que adibirban u quitarban artes.

Ricciotto Canudo, o primer tiorico d'o zine, estió lo primer en calificar a o zine como lo sieteno arte en 1911.

Autualmén, se considera a siguién lista:

Bels consideran atras artes en a lista, como a telebisión, a publizidá u os [[ [bidiochuegos]]].

[editar] Disziplinas artisticas

  • Arquiteutura
    • Arquiteutura zebil
    • Arquiteutura melitar
    • Arquiteutura nabal
    • Arquiteutura relichiosa
  • Artesanía:
    • Alfarería
    • Payelería
    • Cristalería
    • Glíptica
    • Ebanistería
    • Marquetería u Tarazea
    • Mosaico
    • Orfebrería
    • Tapizería
    • Reyalización de bidrieras
  • Artes graficas:
    • Caligrafía
    • Grabau
    • Umor grafico
    • Tipografía
    • Diseño de pachina web
    • Ilustrazión
    • Percutida
  • Zinematografía
    • Zine d'animazión
  • Danza
  • Estretalla
  • Fotografía
  • Falordia
  • Literatura
  • Mosica:
    • Mosica clssica
    • Mosica lichera
    • Mosica tradizional
  • Pintura
  • Debuxo
  • Tiatro
  • Net.art u Arte.rete

Epocas

Arte preistorico (Preistoria)
Arte mesopotamico (IV milenio a.C)
Arte griego (Estilo artistico desembolicato por a cultura griega)
Arte zelta (Alto u baxo sieglo IX antis de Cristo)
Arte román (Dende ro sieglo III a.C. a lo sieglo V d. C.)
Arte iberico(Sieglos VI-IV antis de Cristo)
Arte paleocristián(Sieglos I a V)
Arte bizantino (Sieglo VI)
Arte astur
Arte romanico (Europa, sieglos XI, XII y parti d'o XIII)
Arte gotico ( Dende o sieglo XIII dica a Renaxedura)
Arte d'a Renaxedura (Dende o sieglo XV dica o sieglo XVI)
Arte barroco (Dende o sieglo XVII y as primeras decadas d'o sieglo XVIII)
Arte d'o Sieglo XX
Arte d'o Sieglo XXI

Estilos artisticos

  • Arte pop
  • Arte abstrauto
  • Arte interactivo
  • De Stijl
  • Esprisionismo
  • Surrealismo
  • Impresionismo

Arte rechional

Arte africán (Manifestazions artisticas produzidas por os pueblos d l'África subsahariana)
Arte chin
Arte musulmán (Estilo artistico desembolicato en a cultura chenerada por a relichión islamica)

[editar] Beiga tamién

  • Artes Polidas
  • Artes Marzials.
  • Ambista
  • Land Art: Arte d'a tierra y naturaleza

Static Wikipedia March 2008 on valeriodistefano.com

aa   ab   af   ak   als   am   an   ang   ar   arc   as   ast   av   ay   az   ba   bar   bat_smg   bcl   be   be_x_old   bg   bh   bi   bm   bn   bo   bpy   br   bs   bug   bxr   ca   cbk_zam   cdo   ce   ceb   ch   cho   chr   chy   co   cr   crh   cs   csb   cv   cy   da   en   eo   es   et   eu   fa   ff   fi   fiu_vro   fj   fo   fr   frp   fur   fy   ga   gd   gl   glk   gn   got   gu   gv   ha   hak   haw   he   hi   ho   hr   hsb   ht   hu   hy   hz   ia   id   ie   ig   ii   ik   ilo   io   is   it   iu   ja   jbo   jv   ka   kab   kg   ki   kj   kk   kl   km   kn   ko   kr   ks   ksh   ku   kv   kw   ky   la   lad   lb   lbe   lg   li   lij   lmo   ln   lo   lt   lv   map_bms   mg   mh   mi   mk   ml   mn   mo   mr   ms   mt   mus   my   mzn   na   nah   nap   nds   nds_nl   ne   new   ng   nl   nn   nov  

Static Wikipedia (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2006 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia February 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu